Besök i framtiden?

Senaste veckan har jag spenderat i Florida tillsammans med familjen på semester. Mycket mysigt, badigt, soligt, gott och skrattigt. Och för att kombinera nytta med nöje passade jag på att vara lite osvensk och kontakta en forskare som finns i Gainsville för att bjuda på lunch och få en pratstund. Professor Stephen Golant är kulturgeograf och miljögerontolog och arbetar i Gainsville, Florida University. Dr Golant har under senare tid jobbat mycket med teoretiska frågor och hans modell ”Residential Normalcy” är något jag fastnat för. Modellen skulle jag vilja använda som ram för mitt kommande arbete, men att gå från modell till operationalisering och verktyg för datainsamling är en lång process. Dr Golant ville gärna träffa mig, men jag hade visst underskattat Floridas storlek något. Det visade sig att det var 4 timmars bilresa mellan Gainsville och där vi hyrde vårt hus. Men Dr Golant erbjöd sig frikostigt att ses på halva vägen. Så, det blev en lunch, en mycket trevlig och inspirerande sådan. Och jag fick med mig hem en hel del att fundera över.

Dr Stephen Golant Foto: Florida University, Gainsville

Sunshine Skyway bridge. Inte en tokig väg till jobbet 🙂 Foto: Creative Commons Reagan76

Under veckan gick det inte heller att undgå att Florida har en stor andel äldre. Faktiskt, är Florida en av de delstater med allra störst andel äldre. Över 19% av befolkningen är över 65 år. Det är mycket för USA, och Florida är också ofta en ”testplats” vad gäller äldrefrågor. Det var faktiskt riktigt tydligt att det fanns så många äldre. Och, om det är så att alla stater snart kommer ha så stor andel äldre – ja då kanske mina spaningar kommer införas även i andra stater snart. Två spaningar gjorde jag – som åtminstone för en svensk äldreforskare är uppseendeväckande.

Först så fick jag lära mig om Floridas Silver Alert Program. När vi efter många timmar i bil, äntrade Florida, fick vi ganska snart se skyltar som på detta foto.

Silver Alert i Florida. Foto: http://elderaffairs.state.fl.us/doea/silver_alert.html

Sen ändrade tavlan över till registreringsnummer, bilmärke och årgång på bilen. Och polisens nummer att kontakta. Vi förstod ingenting. Efter lite googlande förstod vi att Silver Alert Program är ett sätt att efterlysa dementa/förvirrade äldre personer som försvunnit i sin bil. Om någon såg bilen skulle man meddela polisen och hjälpa personen tillbaka hem till sin familj eller boende. Va? Vilket system!? Nu vet jag inte hur vanligt det är, men om man bygger upp ett sådant system kan det ju inte vara helt ovanligt… Florida började med detta, men många andra delstater har tagit efter. Kommer det komma till Sverige månne? 🙂 Om du vill läsa mer om detta fascinerande system så finns en Wikipediasida här!

Min andra spaning, och bevis för att andelen äldre verkligen märks, hittade jag på Disney World av alla ställen. Först kommenterade min man att det var ovanligt väl handikappanpassat för att vara i USA. (Jodå, jag har lärt upp honom väl 🙂 ). Vi skojade om att det nog är för att så många mor- och farföräldrar tar sina barnbarn till Disney World. Sen insåg vi att tillgängligheten var gjord för att alla elscootrar skulle kunna komma fram. Elscootrar? Jo de e ju bra att de som kör elscooter kan åka dit. Det är inte bara de… Överallt fanns det elscootrar för utlåning runtom i parken. Och visst, det blev ju en hel del steg att ta mellan olika attraktioner. Vi gick 10 km första dagen och 11 andra. För den som av olika skäl inte tyckte sig kunna gå dessa sträckor fanns elskootrar. Jag skojar inte om var 20:e person hade en elscooter. Som vän av fysisk aktivitet i vardagen har jag lite svårt för just detta användningsområde. Men det e klart, efterfrågan formar utbud. I Sverige kan man få en elscooter utskrivnen som tekniskt hjälpmedel efter att behov och funktionshinder verkligen prövats. Här finns de på öppna marknaden, så om folk hellre vill köra runt i en mataffär eller i en nöjespark, varför inte köpa in en bunke och få fler nöjda kunder? 🙂

Titta noga, hur många elscootrar kan du se?

Om postdocinaging

En arbetsterapeut med doktorsexamen på väg ut i vida världen. I augusti 2016 väntar ett tvåårigt postdocprojekt om boendefrågor för äldre vid Johns Hopkins University i Baltimore, MD i USA.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Skriv en Kommentar

* Obligatoriskt