Ingela finns kvar

Med jämna mellanrum stöter jag på Ingela. Eller, ja, jag stöter på Ingelas namn, och därmed också alla minnen. Här, på Center for Innovative Care in Aging används det bedömningsintrument som hon granskade. C-CAP är ett intsrument för arbetsterapeuten att använda när hon arbetar med äldre i deras hem. C-CAP används i ett par pågående projekt här. Kände du Ingela?

Ingela var jämngammal med mig och vi läste ihop till arbetsterapeuter i Linköping. Vi var ett ungt gäng som då, för snart 20 år sedan, träffades i gamla Birgittaskolan i Linköping och transformerades under tre år till arbetsterapeuter. Till stolta arbetsterapeuter som ville skapa förändring visade det sig sen. Ingela var nog den som disputerade först, på Karolinska i Stockholm. Flera av oss blev lärare, däribland jag. Ida Kåhlin engagerade sig fackligt, Linnea Engman började med begreppsutveckling när datorjournalerna började införas.  Det fanns många som kände Ingela bättre än jag, men hon var ambitiös, smart och så himla positiv. Ingen var så stöttande mot andra som hon.

Jag träffade henne i september 2011, på en fika i Linköping. Jag var där på kurs i kvalitativ metod och vi hade en liten mini-återträff, Ingela, Ulla Wahlström och jag. Hon klagade på över sin hosta, trodde hon fått nån förkylning med sig hem från en veckas solsmester. Men så var det inte. I januari 2012 dog Ingela i cancer. Så himla sorgligt, så himla gripande. Med livet framför sig. Med familj och barn. Med vänner. Jag var på inga sett den som var närmst Ingela, men så ofattbart det kändes. Det kom väldigt nära. Det fick mig att tänka och tänka om. Vad värdesätter jag i mitt liv? Ingen är odödlig.

Ingela fick ett stipendium efter att hon disputerat och hon åkte med man och sin son 3 månader till Philadephia för att arbeta tillsammans med Laura Gitlin som då fanns på Jefferson universitetet. Och arbetet hon påbörjade där har vi nytta av fortfarande. Det känns fint att i nån mån få lov att ta vid efter Ingela.

Alla kan hjälpa åt att föra Ingelas minne vidare. För Ingelas familj, vänner och arbetsgivare har startat en fond i hennes minne. Du kan bidra med ett bidrag till fonden eller också söka Ingelas stipendium. “Syftet med fonden till Ingela Petersson Lies minne är att stödja nyligen disputerade legitimerade arbetsterapeuter som visar stor begåvning och intresse för forskning inom arbetsterapi. Medel ska ges för att stödja nya forskare som i Ingelas “anda” nyfiket söker utmaningar och som har Ingelas förmåga att alltid se möjligheter.” Sista ansökningsdag är 31/12 2016 och här finner du länken till ansökan och mer information. Hoppas vi kan fortsätta att minnas Ingela.

ingela_bild
 Ingela Petersson Lie foto: www.ki.se

Om postdocinaging

En arbetsterapeut med doktorsexamen på väg ut i vida världen. I augusti 2016 väntar ett tvåårigt postdocprojekt om boendefrågor för äldre vid Johns Hopkins University i Baltimore, MD i USA.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Skriv en Kommentar

* Obligatoriskt