Om projektet

Flytta för att bo kvar? En studie om hur bostadsanpassningar och flytt inom det vanliga bostadsbeståndet kan minska behovet av flytt till särskilt boende bland äldre

Sammanfattning
I Sverige formar kvarboendeprincipen service- och omsorgsinsatser för äldre. Den betonar möjligheten till kvarboende trots tilltagande behov av omsorg och möjlighet till att undvika särskilt boende. Det är absolut i linje med många äldres önskan. Men många äldre bor i otillgängliga bostäder vilket kan leda till onödigt beroende av hjälp i vardagen. Syftet med projektet är att undersöka hur anpassningar av boendemiljön kan stödja hälsosamt kvarboende men också om flytt inom det ordinära bostadsbeståndet kan minska behovet för flytt till särskilt boende.

Min forskning och detta projekt i synnerhet rör alltså den del av den medicinska forskningen som är preventiv och som undersöker miljöns betydelse för god hälsa. Den demografiska utmaningen med en ökande andel äldre i befolkningen och en längre tids nedskärningar inom särskilt boende gör att projektet både har nytta för individen men har också ett samhällsekonomiskt stort värde.

I USA, Med data från the National Health and Aging Trends Study undersöker jag vad i boendemiljön som triggar flytt till olika boendeformer och om en flytt sker till en boendemiljö som ger bättre förutsättningar för självständighet och hälsa. Genom analyser av data från interventionsstudier i USA studerar jag bostadsanpassningar och jämför möjligheterna till samhällsstöd för detta i USA och i Sverige. Jag gör ny datainsamling och intervjuar äldre personer i USA och Sverige om bostädernas tillgänglighet, användbarhet och äldres känslomässiga koppling till bostaden – faktorer som kan vara betydelsefulla för flytt. Med internationella jämförelser bidrar jag med kunskap av nytta för äldre personer, anhöriga, hälso-och sjukvårdspersonal samt makthavare och politiker. Projektet mynnar ut i design av en boenderådgivning för äldre.

Kort bakgrund
Jag och kollegor har visat att otillgängliga bostäder triggar flytt till särskilt boende (Granbom mfl 2013) och att äldres beslutsprocess kan vara lång och ambivalent. Vi vet att äldre upplever att det kan vara ’för sent’ att flytta (Löfqvist, Granbom mfl 2013). Annan forskning visar att otillgängliga bostäder och miljöhinder i bostaden är relaterat till fallolyckor, ökat ADL-beroende och sämre livskvalitet (Iwarsson mfl 2007, Iwarsson mfl 2009). En av mina studier visar att personer över 80 som flyttar på egen hand till annan egen bostad, flyttar till bostäder där tillgängligheten är något bättre, men inte tillräckligt. De tar ”inte höjd för” fortsatt sämre hälsa (Granbom mfl 2016).

Frågeställningar
-På vilket sätt predikterar boendemiljön flytt till annan vanlig bostad och olika typer särskilt boende?
-Vilka förändringar i boendemiljön gör äldre vid en flytt till annan vanlig bostad eller seniorbostad?
-Kan en flytt till mer tillgänglig boendemiljö förbättra eller bibehålla livskvalitet och ADL-förmåga?
-Vilka styrkor/svagheter har det svenska systemet för bostadsanpassningar jämfört med amerikanska initiativ för att stödja kvarboende i Sverige och USA?
-Vilka gap finns mellan lagens intentioner och praktiskt utförande i det svenska systemet för bostadsanpassningar gällande lagstiftning och utförande och vilka förbättringar föreslås?
-Om och i så fall vilka förbättringar gör äldre när de flyttar till en annan vanlig bostad vad gäller tillgänglighet, användbarhet, kontroll och känslomässig koppling till boendet?

Projektets nyhetsvärde
Det är ett preventivt projekt som ger äldre nytta i form av förhindra/förebygga/skjuta upp behovet av särskilt boende. Den demografiska utmaningen med en ökande andel äldre i befolkningen och en längre tids nedskärningar inom särskilt boende gör att projektet både har nytta för individen men också samhällsekonomiskt. Syftet är inte att stötta neddragningar av resurser utan att optimera  så att äldre får det stöd det har behov av och önskemål om. Boenderådgivningen kommer rikta sig till äldre och deras anhöriga. Rådgivningen kan ge äldre mer kontroll över sin boendesituation och möjlighet till att planera. Eftersom boendefrågor rör en stor del av befolkningen, kommer generaliserbarheten vara hög. Min förhoppning är också att anhöriga samt personer inom hälso-och sjukvård som också i någon mån behöver ge råd och ta beslut om boendefrågor för äldre, kan dra nytta av mina resultat samt boenderådgivningen.

Hur aktuell denna fråga är visas också av den regeringsutredning och rapport som offentliggjordes i september 2015: ”Bostäder att bo kvar i – Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer” Utredare var Ewa Samuelsson på uppdrag av boendeminister Mehmet Kaplan och äldreminister Åsa Regnér. Samuelsson visade bla att det är ett nationell faktum att det ordinära bostadsbeståndet är otillgängligt för äldre personer och personer med funktionshinder. Utredningen visar också att äldre flyttar i mycket mindre omfattning än övriga i befolkningen vilket leder till en stagnation på bokmarknaden där äldre bor ensamma i villor (med avbetalade skulder) samtidigt som barnfamiljer och yngre trängs i lägenheter. Utredningen föreslår flera saker som hissbidrag, ROT-avdrag för flytt, stöd till kollektivboenden och tillgänglighetsmärkning av bostäder. Men också fortsatt forskning om vad som är goda boendemiljöer för äldre. Utredningen önskar slutligen att kunskapen om boendealternativ inte vore så svårtillgänglig för äldre då behovet på kunskap om alternativ är stort. Det behövs en bättre matchning av bostäder och äldre.

Metoder
Jag kommer vid Johns Hopkins University i Baltimore (JHU) använda redan insamlad epidemiologisk, longitudinell data från databasen NHATS som har information baserad på ICF för personer över 65 år. Sedan 2011 har data samlats in kring hälsa, aktivitetsförmåga och boendefrågor på ca 8.000 personer (nationell representativt för Medicareförsäkrade personer). Jag kommer göra kvantitativa tvärsnittsstudier, och longitudinella och prospektiva studier med regressionsanalyser. Jag kommer också göra analyser av policyinformation  med så kallad komparativ fallanalys med kvalitativ innehållsanalys av policy dokument och intervjumaterial av insatta makthavare och tjänstemän. Slutligen kommer jag göra hembesök hos äldre personer som flyttar i Baltimore, USA och i Skåne, Sverige för kvantitativ datainsamling med enkäter och checklistor kring hälsa och boendefrågor, som jag sedan mitt avhandlingsarbete, vet spelar roll vid flytt. Ca 40 personer i varje land. Kvantitativa analyser före och efter flytt kommer genomföras.

Studiebesök hos boendeexperter i USA och Sverige kommer genomföras också inför design av boenderådgivning.

1/8 2016-31/7 2018: Johns Hopkins University, Baltimore, MD USA
1/8-2018-31/7 2019: Lunds universitet

Kommentarer inaktiverade.