Tågresa till Boston…

…för besök på AOTF´s årliga konferens för juniora forskare i arbetsterapi. Anders Kottorp som är professor i arbetsterapi i Chicago tipsade om denna informella, lilla konferens. Tack vare Anders kom jag med på ett hörn i sista stund och det är jag mycket glad för. AOTF är AOTA´s (Amerikanska förbundet för arbetsterapeuter) forskningsstiftelse. Jag som var lite förvirrad på 100-års konferensen i Philadelphia, hittade nu vad jag sökte efter där – forskare och forskning!

Två dagar i Boston med 7 timmars underbar tågresa längs östkusten. Amtraktågen (USAs motsvarighet till SJ) funkar riktigt bra, är bekväma och har bra nätuppkoppling. Så jag förla helt enkelt två arbetsdagar på tåget och två dagar på konferens.

Fin utsikt genom fönstret när jag passerade genom 5 delstater.

Konferensen hölls för 6:e gången och tydligen arrangeras den av en liten ideell kärna av forskare från fyra av de främsta arbetsterapeutprogrammen i USA. De ligger i Boston, Pittsburgh, Chicago och St. Lois. Förutom att jag fick ett litet smörgåsbord av amerikansk forskning så fick jag också lite inblick i hur det är att var junior forskare. I arbetsterapi kan man både ta en doktorsexamen, PhD, likt vår i Sverige, men man kan också bli en clinical doctor. Annorlunda mot Sverige är också att arbetsterapeutprogrammen har olika antagningskrav på sina studenter och olika mycket forskningsanknuten undervisning. På vissa platser måste man ha läst två år på universitetet först, så att man får en mastersexamen i arbetsterapi, på andra ställen är krävs en master för att bli antagen. På vissa, inga krav på universitetspoäng alls innan start. Dvs som vi hemma i Sverige…

Jag hade sett fram mycket emot att lyssna på Susy Stark, en bostadsanpassningsforskare av rang, men tyvärr hade hon fått förhinder. Däremot träffade jag en av hennes doktorander. Jag träffade också Janet, en arbetsterapeut från Canada, som nu försökte slå sig fram på en tjänst med sk tenure track. Vi hade många intressant diskussioner om occupational science, arbetsterapi, skattebaserad och ickeskattebaserad sjukvård och lite annat smått och gott.

Förr hörde jag ofta att arbetsterapiforskningen i USA var antingen extremt funktionsinriktad (inte aktivitetsinriktad) eller handlade om barn, barn och barn. Så uppfattade jag det inte på denna konferens, det fanns definitivt en mångfald. Men visst märker man att fokus på funktion ligger kvar. Kändes både konstigt och bra att vi i Sverige på många sätt är i framkanten. Lilla vi? Och stora USA? Lilla vi! 🙂

Efter minglet blev jag introudcerad till amerikansk GB sandwich. Hemlagad choclate chip coockies, med kulglass emellan. Mmm…vilket stället 🙂

Till min stora förvåning hittade jag LIFE här. Det ska ju jag jobba med!?! Fortsättning följer…

Fin cityvy av Boston direkt när jag kom av tåget.

Om postdocinaging

En arbetsterapeut med doktorsexamen på väg ut i vida världen. I augusti 2016 väntar ett tvåårigt postdocprojekt om boendefrågor för äldre vid Johns Hopkins University i Baltimore, MD i USA.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Skriv en Kommentar

* Obligatoriskt